torsdag 15 september 2011

# London dag 9

Har inga bilder idag men bara måste berätta om intervjun jag var på idag. Det var för INDITEX group som har hand om Zara, Zara home, Massimo Dutti, Bershka +några till.

Vanligtvis brukar man väl få komma på en individuell intervju men detta var en gruppintervju på 20 personer.

Jag kände mig verkligen originell i rummet -det var mestadels personer från Spanien där med några undantag för Brasilien och något arabland. Men tanke på att INDITEX är spanskt så är det ju inte så konstigt -ungefär som att många svenskar jobbar på H&M.

I början kändes det väldigt tävlingsinriktat och alla var stela och såg sura ut. Blev helt full i skratt av detta, kändes som någon uttagning i en dokusåpa. Men efterhand så blev stämningen roligare.

De som skulle intervjua var också spanska och talade engelska väldigt snabbt och väldigt spanskt.

Först fick vi se en film och företaget där vi skulle lista ut nyckeln till dess framgång och sedan svara på det efter filmens slut. Fast jag sa inget hehe.

Sedan fick vi sätta namnlappar på våra tröjor och vi blev indelade i två grupper om tio personer. Som tur var fick jag den manliga intevjuaren -en jättegullig spansk man på kanske 30 år. Antagligen gay (inget illa menat) och jättetrevlig och rolig. Ville bara ta med honom hem.

Vi satte satte oss i stolarna i en halvmåne och fick en och en berätta om oss själva och för vilket märke vi helst ville jobba för. Pga att mannen hade spansk dialekt och inte pratade 100% korrekt engelska så försvann pressen på att själv prata bra engelska. Men jag måste ju säga att jag var var "bäst i klassen". Vilket kändes konstigt med tanke på hur svårt jag tycker det är. Shit... det var ganska roligt att lyssna på de andra. Fick anstränga mig för att förstå.

Den sista uppgiften hade lite lekstugestatus. Vi skulle vara i små grupper och bestämma en tänkt outfit till en kändis bara för att kändisar kommer och handlar i butikerna...

Jag hamnade med två tjejer och en kille. Det gick INTE att kommunicera med dem. Alla pratade för sig själva. Ingen, inklusive jag, hade förstått uppgiften ordentligt. Vi var inte klara när vi skulle gå upp och visa vår lilla teater. Jag förklarade att vi skulle klä Kate Middleton och  bara svamlade på om att vinterns hetaste färger... herregud alltså.

Alla i gruppen var tvungna att säga någonting. En av grupperna var jätterolig att lyssna på... de räknade upp plagg efter plagg efter accessoar... kändisen  skulle ha top, kjol, bälte, höga skor, skarves, väska, plånbok, smycken... hallå too much eller vad?

Sedan förklarade han att vi skulle bli uppringda från 1 timma och framåt om vi klarat gruppintervjun "sucessfully". I så fall skulle vi bli erbjudna en tjänst och sedan komma på en personlig intervju med the sales manager.

Han ringde faktiskt mig efter en timma och erbjöd en 20-timmarstjänst. Men jag kommer ju liksom inte kunna leva på det alls i London. Måste ha fulltid eller två jobb för att ens kunna göra nåt på fritiden också..

Så han skrev upp mig på fulltid fast att de inte erbjuder fulltid direkt fick jag reda på. Han gillade nog mig. Och jag gillade honom haha.

Får väl se om det blir nåt. Annars var det en väldigt rolig intervju som kanske inte låter så knasig här men ändå.

onsdag 14 september 2011

# London dag 8

Det är verkligen galet -nästan varje gång jag tittar upp i luften så ser jag ett flygplan flyga neråt för landning. När jag gick i Hyde Park såg jag en varje minut.

Idag känner jag inte så mycket för att vara här längre -mer än på semester till oktober då. Jag klagar inte en minut på möjligheten och hemma känns ju inte så lockande. Men jag börjar mer och mer inse det jag egentligen vetat så länge men inte vågat erkänna. Så försöker göra upp lite planer, göra lite research o.s.v. så får vi se vad det hela leder till och vad för beslut jag tar i slutet av september.

Ska sluta tala i gåtor. Idag var det ännu en underbar höstdag med sol och jag har jag varit på arbetsintervju för COS. Det gick hyfsat...haha. Svamlade på engelska och försökte förklara hur jag skulle kunna öka försäljning och kundservice. Tur att recruitmenttjejen var supertrevlig, australiensk (dialekten igen haha) och förstående.

Imorgon ska jag på intevju på ett center som rekryterar till Zara, Bershka och Zara home. Får se vad jag svamlar för engelska där..

Ikväll kommer Hanna tillbaka! Hon stannar hela dagen imorgon så vi kanske åker till Hampstead heath då. Dit åker stadsborna när de behöver lite naturkänsla haha..

Förresten, blev helt dissad inne på Selfridges (ett stort varuhus med mestadels märkesvaror). Frågade vart hårstylingprodukter fanns för ville hitta "morrocanoil". Uttalade oljan helt fel men tänkte att säljaren, som var en kille, ändå inte skulle fatta vart det var jag menade. Men då säger han: "What you are looking for is on department 3 and it is called Morrocanoil " men rätt uttal och med högfärdig uttröttad blick... jaha ja tänkte jag och gick ut istället. Hatar när säljare blir högfärdiga bara för att de tror att det är en sådan status att sälja märkesvaror.


Bilder från igår:

PS. Magister Wikensten skulle ha blivit eld och lågor över alla de tusentals stenar och glittrande mineraler som fanns på muéet.














tisdag 13 september 2011

# London dag 7

1 vecka har gått.

Är så galet trött och har ont i huvudet. Staden känns lite för mycket ibland.

Idag tog jag bussen till Oxford street och gick sedan till South Kengsington genom fina Mayfair. Ännu en solig dag.

På vägen hände två lite konstiga saker. Jag hade precis ätit upp min sista bar från Holland&Barett och funderade på vilka andra ställen affären kunde finnas på. Ville ju ha fler bars! Ett par minuter senare -precis när jag passerat Harrodds så ser jag affären framför mig! Vilken lycka. Går givetvis in och köper 6 bars till.

Den andra grejen var att jag gick förbi Skandium vilket är en skandinavisk inredningsbutik. Då ringde det i telefonen -en kvinna från en annan Skandiumbutik undrade om jag ville komma på arbetsintervju. Dock handlade det inte om salesadvisorjobbet utan någon slags assistent med internetansvar. Fattade inte så mycket för hon förklarade blixtsnabbt och var ganska hård och otrevlig. Så jag tackade nej.

Däremot har ja en annan intervju imorgon. Shit det blir verkligen så påtagligt när man ska gå på intervju...

I alla fall så besökte jag Natural history museum och Victoria & Albert museum. Båda är gratis och det är så galet mycket att se så det var väl därför jag fick ont i huvudet. På natural fanns en massa fakta om vår planet, fossiler, mineraler, stenar, skelett, uppstoppade djur etc etc... Så häftigt! V&A var jag inte på så länge men besökte arkitekturdelen. Annars har de fullt med olika avdelningar för design. Så dit måste jag återvända.

Vandrade sedan genom Hyde Park och tog bussen hem. Kunde ha gått på bio med två tjejer men avstod. Behöver öva och sova inför intervjun.

måndag 12 september 2011

# London dag 6

I lördags var jag & Hanna ute och promenerade i ca. 2 timmar. Vi gick runt Victoria Park och jag åt en supergod macka på ett café där. Det är verkligen höstigt nu, löven börjar falla och det blåser. Men ändå tittar solen fram rätt så myckt så det blir ändå hyfsat varm fortfarande.

På kvällen mötte vi två kompisar till Hanna på en mexikansk restaurang. Jag åt Burrito med köttfärs och så drack vi Sangria. Jättegott. Starkt!

Igår på morgonen åkte Hanna till Istanbul med jobbet. Så nu blir jag ensam till onsdag kväll då hon kommer tillbaka.

Igår var det en superfin och solig dag så jag tog bussen till Liverpool station. Jag gick längst Brick lane där det är marknad varje söndag -JÄTTEMYCKET vintage och handgjorda smycken m.m. Jag gick också längst blomstermarknaden på Colombia road. Där åt jag min lunch och lyssnade på gatumusikanterna.

Tyvärr så fyndande jag lite också. Hålla i pengarna var det ja... Men jag hittade de mest perfekta sakerna som är "so me" så det kändes ändå bra. Den oranga toppen hittade jag inne på "Laden showrooms" vilket är en butik som säljer "kläder som skapas av unga, duktig och oberoende designers". Märket hette "Sana London".

Den stickade koftan var vintage som jag hittade i en källare de hade öppnat upp (en av många).

Smycket är handgjort av en kinesisk kille.

Sedan tog jag bussen tillbaka och hann inte mer än äta middag innan jag tog bussen till Tottenham court road i centrum. Därifrån gick jag till Picadilly circus och mötte upp några svenska tjejer för en drink. Det är ju väldigt turistigt där i Picadilly och det känns lite tacky ibland -dyrt också. Men det var ändå en härlig kväll och lite kul med turister ändå. Jag drack en rasberry daiquiri och en corona med lime. Gottit.

Kan väl säga att dagens utgifter blev ganska så höga ja...=/

# London dag 6 Bilder
















fredag 9 september 2011

# London dag 3

Mina vader värker som in i. Idag har jag gått och gått och gått och gått... Jag har lämnat ut cv:n med fokus på modebutiker på Oxford street och Regent street. Har sökt i omkring 26 affärer tror jag. Och då var jag selektiv. Kan ni förstå hur mycket affärer det finns här egentligen?

Jag gillade inte alls hetsen där mitt i smeten. En massa trafik, så mycket ljud och intryck hela tiden, galet mycket folk, knappt några bänkar att sitta och vila på och man måste kolla varje steg man tar för att inte gå in i någon.

Så nu ska jag nog fortsätta jobbsökandet lite mer utanför det. Gärna i östra London. Fast får väl lämna i Covent garden också.

Det har dock varit härligt att märka hur bra det går att gå runt och presentera sig själv och lämna Cv:n. Jag som har fasat för det och dragit ut på det även i Sverige.

Middag åt jag runt halv 6 i Hyde Park hehe. Sedan kunde jag inte bestämma mig för om jag skulle åka "hem" eller åka inom Angel där det skulle vara ett couchsurfing meeting på en pub. Var ju så himla trött. Bestämde mig ändå för att ta tuben till Angel vilket var mindre roligt -blev tvungen att byta 4 ggr innan jag kom fram. Väl vid puben insåg jag att jag antagligen inte skulle hitta couchsurfarna. Kunde liksom inte avgöra vilka som var couchsurfare bara genom att kolla på dem. Och inte ville jag gå runt till varje sällskap och fråga. Så efter att ha frågat en snygg barkille (pinsamt jag vet) om han visste ifall det var ett sådant meeting där bestämde mig helt enkelt för att ta bussen och fly haha.

Slutsats: Ta numret till arrangören innan så att det går att ringa och fråga.

Tråkigt att det inte blev som planerat. Fyra rockband skulle ju spela under kvällen på puben som för övrigt hette "The Arc" och var jättemysig. Hade jag varit in the right mood kanske jag vågat stanna själv och ta en öl.

Jaja... det går inte alltid som man vill. Jag var ju i alla fall modig som vågade åka dit själv. Nu ska jag nog sätta på en film på datorn och bara chilla. Är som sagt galet trött!


















1. Hyde park
2. Oxford Circus mitt i smeten
3. Holland & Barrett! -Köpte 4 bars, en påse med solrosfrön och en påse nötter för bara 4,5£! Vill äta upp allt på en gång.

onsdag 7 september 2011

# London dag 1

Det luktar lite konstigt i rummet jag sover i. Påminner mig om lukten i rummen på Belford Hostel...luktar..häst? Haha ja det luktar stall. Ingen negativt med det för min del då jag älskar hästar men kanske är det något speciellt med lukten i U.K?

Dagen spenderades inomhus. Finslipade cv:n -är ju lite dum i huvudet som inte fixat det ordentligt innan jag åkte men det kan inte hjälpas.

Hände en otäck grej dock som jag inte riktigt vill gå in på här Väldigt ironiskt dock att det händer min första dag. Som mamma har oroat sig för just sådana saker och så sker det. Ni kan ju gissa att päronen ville att jag skulle åka hem?

Men kvällen blev mycket givande. Även om det tar femtioelva år att ta sig in till centrum med buss & tunnelbana från Clapton så väger det upp för allt udda och intressant jag får se. I alla fall udda om man jämför med vanliga Olofström.

Jag klev av bussen på Oxford Circus -trodde jag. Hamnade nog lite fel och kunde inte alls förstå åt vilket håll jag skulle gå. Såg nog ut som ett frågetecken för då hörde jag en tjej som sa: "Do you need help?". Ja för fan! Detta var nog dagens aha-upplevelse för herregud vad bra jag pratade engelska! Jag har ju trott att det ska gå åt helvete men nejdå -hon visade vägen till närmsta tunnelbana medan vi pratade om vad vi båda gör i London. Hon var från Italien och hade jobbat i London inom modebranchen i 4 år. Hon gav mig sin emailadress ifall jag ville söka internship i modebutiken hon jobbar. Kommer dock inte ihåg vad märket hette. Det ända jag kunde tänka på var hur bra det gick att prata.

Jag tog tuben till Edgware road och lyckades till slut hitta vägen till Svenska kyrkan. Nej jag är ju inte kristen men det behöver man verkligen inte vara. Det var det första mötet för hösten så de bjöd på supergoda räksnittar typ och rött/vitt vin! Sedan fick vi mingla runt -säkert 50st unga svenska tjejer och killar. Det var jättekul. Alla var så öppna och trevliga och jag fann tillslut några som det klickade med. Okej, det hade ju varit roligare att få prata engelska men det var ändå superkul att träffa likasinnade personer även om de var från Sverige. Efter en presentation från prästen och volontärerna i kyrkan fick vi kolla in själva kyrkorummet och sedan bar det av till närmsta pub. Där drack vi öl om fortsatte umgås och bytte nummer.

Efteråt bar det av "hemåt". Tunnelbana, tunnelbana... När jag stod och väntade på bussen hände en lite rolig sak. Jag stod och log för att en kille och tjej sjöng högt bredvid mig med hörlurar på. Tjejen ställde sig plötsligt bredvid mig och tog sin ena snäcka till mitt öra och lät mig lyssna -samtidigt läste hon i sin bok. Jag log givetvis ännu mer varpå hon sa "I only want your umbrella". Så jag lät henne stå under mitt paraply och jag fick lyssna på hennes musik. Vi pratade lite -hon var från Australien och hade flyttat till London för att det är nära till allt. Australien är ju väldigt isolerat. Jag berättade att jag älskade den australienska dialekten. Varför jag gör det behöver vi inte gå in på haha.

Nej nu måste jag sova. Cv-stuff imorgon och så att jag så småningom kan söka de där jobben.

Ahhh det är så himla mycket jag vill se här! Arktiekturen! Måste bara avsluta med att när jag anlände igår kväll och åkte förbi London Bridge kändes det som att vara med i en film. De lyste överallt och det såg fantastiskt ut.

Jaja... många utmaningar återstår. Godnatt.